2018 var ett viktigt år vad gäller informations- och kommunikationsteknik (IKT)-upphandlingar inom Region C (Region Stockholm). Region Stockholm har huvudansvar för riskområdet i Sveriges regioners nationella samverkan kring hållbar upphandling, vilket innebär att Region Stockholm lägger stort fokus på att stärka hållbarheten i IKT-leveranskedjor. Under 2018 genomförde Region Stockholm åtta upphandlingar av hårdvara såsom datorer, bildskärmar och mobiler där en metod utvecklades för att hantera riskerna samt för att säkerställa att Regionen ingår avtal med aktörer som har ett aktivt arbete med hållbara leveranskedjor

IKT är en sektor med höga risker vad gäller mänskliga rättigheter. Hela leveranskedjan, från mineralutvinningen, till tillverkning fram till när produkten blir avfall, är fylld med risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi vet sedan tidigare att mineralutvinningen bidrar till väpnade konflikter genom handel av så kallade konfliktmineraler. Även barnarbete och livsfarliga arbetsvillkor förekommer när mineraler till IKT-produkter utvinns. Inom tillverkningen är det vanligt med låga löner, extrema övertidstimmar, hälsorisker kopplade till farliga kemikalier, diskriminering och slavliknande villkor för migrantarbetare, även om vissa förbättringar och framsteg har gjorts. Det finns även en risk att elektroniskt avfall dumpas i fattiga länder, vilket skadar miljön och människors hälsa.

Under 2018 utvecklade och testade Region Stockholm en metod för att hantera riskerna i IKT-sektorn. Dels innebär metoden att anbudsgivare som inte har en basnivå på rutiner och processer vad gäller hållbara leveranskedjor blir diskvalificerade i upphandlingar. Dels har regionen utvecklat utvärderingskriterier där anbudsgivare som uppfyller bör-krav premieras genom att de får avdrag på deras anbudspris. Inom PC-upphandlingen värderades hållbarhetskraven till 26 miljoner kronor, vilket motsvarar 30% av upphandlingens totala värde. Exempel på utvärderingskriterier var transparens i leveranskedjan, ett systematiskt arbete med risk- och avvikelsehantering samt ett arbete med konfliktmineraler som motsvarar OECD:s ramverk. Även transparens kring kemiska hälsorisker vid slutmonteringsfabriker har varit en viktig fråga. Region Stockholm har även strävat efter att premiera varumärkesägare som arbetar proaktivt för att anställda vid slutmonteringsfabriker ska få möjlighet till inflytande på sina arbetsvillkor, men än så länge har endast en varumärkesägare klarat av det kriteriet.

I övrigt har Region Stockholm lagt till rapporteringskrav där leverantören måste rapportera om hur den arbetar med en rad olika risker kopplade till produkterna som levereras under avtalstiden. Rapporten ska ha inkommit senast sex månader efter avtalsstart och ger Region Stockholm viktig information om vad som ska stå i fokus när efterlevnad av kontraktsvillkoren ska följas upp.
Några slutsatser som kan dras från 2018-årets IKT-upphandlingar.

  • Återförsäljare av IKT-produkter har insett sitt eget ansvar och möjligheten de har att påverka varumärkesägare och andra aktörer längre ned i leveranskedjan. Jämfört med tidigare upphandlingar har återförsäljare visat i sina anbud att de antagit policies och rutiner för att arbeta systematiskt med risker i sina leveranskedjor, trots att de är fler led bortom produktionen. 
  • Även om det fortfarande finns utmaningar går branschen mot större transparens i leveranskedjan. Återförsäljare och varumärkesägare visar en större vilja att informera om var i världen, och i vilka fabriker, deras produkter och vissa komponenter till produkterna tillverkas, samt resultat från riskbedömningen av dessa fabriker.
  • Tillverkare av IKT-produkter och deras underleverantörer behöver arbeta mer med att stärka arbetstagares möjligheter till inflytande i enlighet med ILO-konventioner 87 och 98 och därigenom förbättra förhållandena i produktionen. Att mycket av produktionen för IKT-produkter sker i länder som Kina där föreningsfriheten är starkt begränsad är en utmaning. Men det finns sätt att öka arbetstagares inflytande genom att proaktivt arbeta för att skapa strukturer med arbetstagarepresentanter som för en dialog med ledningen i arbetsrelaterade frågor. Det är därför ett område som kommer att prioriteras under avtalsuppföljningen och i dialog med leverantörerna, som i sin tur kan föra en dialog med varumärkesägarna.

- Vi vill gärna dela med oss av vår erfarenhet till regioner och myndigheter så att andra kan ställa liknande krav och därmed öka inflytandet från offentlig sektor och främja leverantörer som åstadkommer förbättringar i leveranskedjan för IKT-produkter säger Kristian Hemström, Enhetschef Hållbarhetsavdelning, Region Stockholm.

Vad är det som har bidragit till utvecklingen?

- Det är kunskap från branschdialoger och leverantörsuppföljningar samt en vilja att verka för mer hållbara leveranskedjor som möjliggjort utvecklingen av nya effektiva hållbarhetskrav i upphandlingarna. Kunskap kring risker och hur långt branschen har kommit underlättar kravställningen och uppföljningen säger Kristian Hemström.

- Även om det är svårt och för tidigt att mäta effekten av våra krav i IKT-upphandlingar vet vi genom partnerorganisationer till Electronic Watch, ett initiativ som bevakar produktionen och arbetar för att skydda arbetstagarnas rättigheter i leveranskedjor för IT-produkter, att krav från inköpare och upphandlare i Europa har förbättrat villkoren för arbetarna i ett antal tillverkningsfabriker säger Kathleen McCaughey, strateg hållbara leveranskedjor inom Region Stockholm  och nationell samordnare för IT.

 

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

Arkiv