Blockkedjan spås bli ett användbart verktyg att inte bara spåra produktkvalitet och ursprung, utan även säkerställa att sociala krav följs. Tillsammans med bland andra SKL Kommentus har Region B deltagit i ett blockkedjeprojekt och förhoppningen är att möjliggöra en mer transparent och hållbar värdekedja.

En ny rapport från Axfoundation och IBM visar att blockkedja kan tillämpas väl i uppföljningen av exempelvis djurskydd, ekologisk odling och social hållbarhet. Krav som upphandlande myndigheter länge ställt, men som varit både tidskrävande, dyrt och ibland omöjligt att följa upp eftersom det helt enkelt inte finns system som länkar ihop leverantörer i en leveranskedja och ibland helt saknas spårbarhet uppströms.

Blockkedjan har en delad liggare, en så kallad shared ledger, där all typ av information kan registreras och delas med alla som behöver den. Vad som delas och varför, är överenskommet av alla deltagare i kedjan. Även om blockkedja inte garanterar att de uppladdade uppgifterna är korrekta, så skapas ett tydligt revisionsspår som visar vem som laddat upp vad, och när. Varje aktör blir därmed tydligt knuten till sina handlingar vilket gör att man kan hitta rotorsaken till problemet.

Tekniken kan naturligtvis inte garantera att all information som läggs upp i en blockkedja är korrekt, då principen skräp in skräp ut gäller. Men det finurliga är att då information som läggs upp i en blockkedja inte går att manipulera i efterhand, så kan man alltid se vem som lagt upp informationen vilket hjälper oss i vårt arbete med att följa upp de hållbarhetskrav vi ställt i våra upphandlingar, säger Peter Nohrstedt, hållbarhetschef SKL Kommentus Inköpscentral och Pauline Göthberg, som deltagit i projektet.

Rapporten visar att det är svårt att fånga upp all information i en leverantörskedja med dagens system. Data finns det gott om, men den når sällan slutkunden.
Genom blockkedjetekniken vill man göra det möjligt att låta exempelvis arbetare på en marockansk jordgubbsodling logga sina arbetstider enligt sina kontrakt. Då kan en återförsäljare och, i slutet av kedjan, även en offentlig slutkund enkelt och snabbt få tillgång till information direkt från arbetaren, vilket underlättar kontrollen av de arbetsvillkor som ställts på leverantören. 

Blockkedjetekniken har alltså potential att förenkla och snabba på uppföljning men också motverka fusk i leveranskedjor. Vi är dock inte framme ännu, tekniken är fortfarande omogen och leverantörsledsen kan vara komplexa. Därför fortsätter arbetet, och Oxfam och Axfood gör nu en fördjupad förstudie hos en leverantör av jordgubbar i Marocko. Tillsammans ska de se om det är möjligt att spåra och validera sociala data på gårdsnivå, vilket i sådana fall leder till ett pilotprojekt nästa skördesäsong.

SKL Kommentus och Region B ser med spänning fram emot att se hur denna teknik kommer att utvecklas framöver. Om det visar sig att pilotprojekt faller väl ut så kan man tänka sig att i offentliga upphandlingar börja ge ett mervärde till leverantörer som kan visa på spårbarhet i sina leverantörskedjor och tillgängliggöra detta via exempelvis en blockkedja.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

Arkiv