Website Jumbotron

Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det är viktigt för oss att bedriva vår verksamhet så att den främjar en hållbar utveckling. I enlighet med det vill vi verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden.

I början på september åkte Karin Lonaeus från det Nationella Kansliet på studieresa, anordnad av Helse Sør-Øst & Sykehuspartner, till Centralamerika. Syftet med resan var att besöka leverantörer för att diskutera socialt ansvar. 3 fabriker besöktes under resan; två i norra Mexiko och en i Dominikanska republiken.

Det nationella kansliet har sedan 2015 ett samverkansavtal med Helse Sør-Øst som syftar till att dela information kring frågor som rör hållbar upphandling, hållbarhetskrav och uppföljning. Under många år har Asien varit fokus för granskning när det kommer till socialt och miljömässigt ansvar i produktion, men det är viktigt att vi inte därigenom förbiser andra geografiska områden där tillverkning sker. I Centralamerika sker bland annat produktion av suturer, operationstextilier, staplers och andraoperationsartiklar som levereras till Sveriges landsting och regioner.

Mexiko

Resan började i Ciudad Juarez i Mexiko precis vid gränsen till El Paso (USA), i staden som fram till för något år sedan ansågs vara en av de farligaste i världen. Staden är ett för landet viktigt industriområde och har ett stort antal industriparker med så kallade ”Maquiladoras”, eller ”Maquilas”. En Maquiladora är en tillverkningsfabrik som importerar och sammansätter tullfria komponenter för export. Tack vare skattelättnader för denna typ av verksamhet kan fabriksägare dra fördel av billigare arbetskraft utan extra kostnader för export/import. Företaget betalar endast skatt för det adderade värdet på produkter, det vill säga värdet på den sammansatta produkten minus den totala kostnaden för de importerade komponenterna. Kravet är att den färdiga produkten exporteras tillbaka till ursprungslandet. Majoriteten av alla Maquiladoras ägs och drivs av mexikanska, asiatiska eller amerikanska bolag. Detta infördes, i samband med att NAFTA trädde i kraft, för att minska arbetskraftsutvandringen och öka sysselsättningsgraden i Mexiko. Som en följd av detta har ett stort tillverkningskluster skapats i Juarez på gränsen mellan USA och Mexiko. Minimilönen i Mexiko är låg, 73 pesos om dagen (cirka 40 SEK) och inte tillräcklig för att kunna leva ett drägligt liv. Levnadslönen beräknas uppgå till 3-4 gånger minimilönen.  Levnadslön är därför en central fråga när det kommer till arbetares rättigheter, liksom rätten att organisera sig fackligt.   Rätten att organisera sig fackligt är inskriven i konstitutionen. Cirka 16 procent av den totala arbetskraften var fackligt ansluten år 2006, men sedan dess har anslutningsgraden sjunkit. Den mexikanska fackföreningsrörelsens legitimitet och effektivitet har alltmer kommit att ifrågasättas. Flera av de dominerande fackföreningarna anklagas för korruption och bristande interndemokrati och representativitet. Brott som begås av fackföreningar utreds sällan.   I en av fabrikerna som besöktes i Juarez betalades arbetarna 3 gånger minimilönen och de anställda var fackligt ansluta. Dessutom var arbetsgivaren generös med förmåner såsom gratis måltider, medarbetarutveckling, samt bland annat stöd för både anställda och deras familjer. Anläggningen var välskött och brand- och arbetarskyddsåtgärder hade vidtagits. Även den andra fabriken som vi besökte var välskött, även om vi här kunde identifiera fler områden för förbättringar. Fabriken betalade sina arbetare 50 % över minimilönen, men var även de generösa med förmåner såsom gratis måltider och medarbetarstöd- och utveckling. Däremot var medarbetarna i denna fabrik inte fackligt anslutna. Under dagen fördes dialog om fördelarna med fackligt anslutna medarbetare. Personalomsättningen var betydligt högre i denna fabrik än i den där medarbetarna var fackligt anslutna.

Dominikanska Republiken

I Dominikanska republiken är den huvudsakliga risken barn- och tvångsarbete bland haitiska migrantarbetare. Papperslösa haitier inom byggnadsindustrin och jordbruket arbetar under svåra förhållanden. Barnarbete är ett särskilt allvarligt problem, främst bland barn med haitisk bakgrund. Många barn arbetar inom den informella sektorn och sexuell exploatering av barn utgör ett problem, särskilt på turistorterna.  
I den fabrik vi besökte var färre än 5 % migrantarbetare, vilket har att göra med att migrantarbetare inte är lika vanligt inom tillverkningsindustrin som inom jordbruket. 
Fabriken betalade sina arbetare enligt ”industry average”, och lönerna låg strax över gränsen för minimilön.  Man gav även här gott om förmåner till sina anställda. Minimilönen ligger på DOP 8311 per månad, vilket motsvarar ungefär 1560 SEK. Det finns begränsat med information om vad levnadskostnaderna är i Dominikanska Republiken, men en uppskattning är att levnadslönen ligger på cirka 2-3 gånger minimilönen. Fabriken samarbetade inte med några fackförbund; fackförbund hör heller inte till vanligheterna i Dominikanska Republiken. Alla arbetstagare, förutom militären och polisen, har rätt att bilda fackföreningar.

 

 

Karin Lonaeus
Skrivet av: Karin Lonaeus
Om författaren
Karin Lonaeus arbetar som hållbarhetsstrateg i regionernas nationella kansli för hållbar upphandling.

Aktuellt

  • 11 feb 2019

    Varuförsörjningen - Att ställa miljökrav ger effekt

    Varuförsörjningen har på tre år minskat antalet förbrukningsartiklar som innehåller ftalater med 44 %. Ftalater är mjukgörare i plast och vissa är klassificerade som hormonstörande- och reproduktionsstörande ämnen. Under åren har man byggt upp en databas med miljöinformation vilket har möjliggjort att man både har kunnat identifiera vilka produkter man ska prioritera men också att sätta mätbara mål och följa upp. Läs gärna mer i Dagens Samhälle.
  • 08 feb 2019

    Kemkollen

    I tisdags gick ett inledande Webinar om Kemkollen av stapeln. Kemkollen är ett projekt som syftar till att skapa bättre kontroll på kemikalieinnehåll i upphandlade varor och material. Bakom lanseringen av Kemkollen står SKL Kommentus Inköpscentral och Nationella kansliet för Hållbar Upphandling, tillsammans med forskningsprojektet ”Kemikaliekontroll och Cirkulär Ekonomi - Incitament, hinder och lösningar” som drivs av Stockholms Universitet och Trossa AB.
  • 07 feb 2019

    EU parlamentet arrangerar ett möte för att diskutera offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel för att främja arbetares rättigheter

    Efter rapporter om brott mot migrantarbetares rättigheter i malaysiska handsk-, kondom-, kateter- och IT-industrin bjöd EU parlamentets arbetsgrupp för Responsible Business Conduct (RBC) in till ett möte. Ordförande Heidi Hautala ledde samtalen och ett trettiotal aktörer från den privata sektorn, upphandlande myndigheter, NGOs och mellanstatliga organisationer som FN och OSSE deltog. Syftet med mötet var både att lyfta offentlig upphandling som ett styrmedel för att främja RBC men också att diskutera de pågående händelserna i Malaysia och möjliga åtgärder för gottgörelse.
  • 01 feb 2019

    Hur kan vi förebygga slavarbete i leveranskedjor genom offentlig upphandling?

      Det var temat på den workshop som OSCE arrangerade tillsammans med Bloomberg Associates och City of Athens i veckan. Experter från 15 länder och över 200 deltagare medverkade under två dagar. Det nationella kansliet presenterade det nationella samarbete som bedrivs mellan Sveriges regioner, delade med oss av de praktiska verktyg som har tagits fram samt lyfte Region Jönköpings arbete med uppföljning av handskar som ett exempel på hur offentlig upphandling kan motverka tvångsarbete.
  • 31 jan 2019

    Uppstartsmöte för kontaktpersonerna inom miljö

    Igår samlades kontaktpersonerna på miljö för sitt första möte. På agendan stod planering för hur det fortsatta arbetet ska läggas upp och vilka frågor som gruppen känner är prioriterade för det nationella samarbetet.
  • 24 jan 2019

    Kick-off för hållbar upphandling 2019!

    Igår samlades det nationella nätverket för planering och kick-off för uppföljningsåret 2019! På programmet stod workshop, diskussioner och presentation av handlingsplaner. Många nya spännande aktiviteter planeras för året och flera uppföljningar ska följas upp och avslutas. En dag fylld med lärdomar och spännande samtal! 
  • 21 jan 2019

    Dialogmöte i Oslo om human rights due dilgence, risker i leveranskedjan och instrumenttillverkning

    Under måndagen träffades leverantörer, offentliga upphandlare samt norska och brittiska representanter från Ethical Trading Initiative (ETI) för att prata om risker i leveranskedjan med särskilt fokus på instrumenttillverkning. Under mötet presenterades flerpartsprojektet ”eradicating child labor in the instrument manufacturing industry in Pakistan” som syftar till att adressera risken för barnarbete inom riskområdet instrument.
  • 18 jan 2019

    Tuffare krav vid upphandling av läkemedel

    The World Health Organization (WHO) har pekat ut spridningen av antibiotikaresistenta bakterier som en av vår tids största hot mot folkhälsan, och den kan komma att innebära höga kostnader för hälsa- och sjukvården. Överförskrivning av antibiotika och användningen av antibiotika i förebyggande syfte inom livsmedelsindustrin är två bidragande faktorer till AMR-utvecklingen. Men även läkemedelsrester i vatten är ett problem som har uppmärksammats alltmer. I senaste numret av SIWI:s magazin Water Front intervjuas Nicolai Schaaf från SIWI, Rosemary Kumwenda från FN Sustainable Procurement in the Health Sector Initiative samt det nationella kansliet om vilka krav som bör ställas på läkemedelstillverkare. 
  • 18 jan 2019

    Ett nytt år och ny verksamhetsplan

    I år tar vi nästa steg i vårt nationella arbete med hållbar upphandling och fokuserar på att minimera de sociala och milljömässiga riskerna i leveranskedjorna. Läs gärna mer i vår verksamhetsplan för 2019 om vad vi planerar att göra.
  • 26 dec 2018

    God Jul & Gott Nytt År

    Det nationella kansliet vill tacka alla för ett mycket gott samarbete under året och önskar en god fortsättning.