Idag fick vi möjlighet att delta på SKL Kommentus internutbildning om mutor och jäv. Natali Phalén, ny generalsekreterare för Institutet Mot Mutor och Åsa Edman, chefsjurist på SKL Kommentus informerade om den svenska mutlagstiftningen, om Näringslivskoden som går utöver lagen och om SKLs nya policy. Vi gick också igenom ett antal praktiska övningar om vad som kan anses tillåtet eller inte tillåtet. Ett stort tack till SKL Kommentus för att vi fick medverka.

Det finns inte någon enhetlig definition av korruptionsbegreppet. Transparency International definierar att ”korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egens eller annans vinning”. Korruption brukar anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv, eller ett intresse. Men, man kan även bli dömd för korruption även om man inte erhållit någon egen vinning. Det räcker med att erbjuda eller kräva något.

Korruption anses vara det största hindret för social och ekonomisk utveckling i världen. Korruption fördjupar fattigdomen i världen, undergräver demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter. Det minskar förtroendet för samhällets institutioner, skadar demokratin och hindrar investeringar. För företag och för samhället innebär korruption även stora kostnader. Enligt Global Compact uppgår kostnaderna för korruption till 5 procent av den globala BNPn (cirka USD 2.6 trillioner) varav cirka 1 trillion är mutor. Till det kan man inkludera kostnader för företags anseende efter korruptionsskandaler. Förtroende är avgörande för en verksamhet och därför är det viktigt att man både är och uppfattas som omutbara.

I de flesta länder är korruption olagligt vilket omfattar såväl mutor till tjänstepersoner inom offentlig sektor såväl som mutor till personer inom den privata sektorn. Mutor till tjänstepersoner anses vara den mest skadliga formen av korruption. Här nämns särskilt offentlig upphandling. I de internationella ramverken pekas korruptionsrisken vara särskilt hög när stater och offentliga tjänstpersoner utvärderar leverantörernas anbud, när man tilldelar kontrakt och när man sanktionerar själva utförandet.

Under året kommer vi se över hur vi ska arbeta med antikorruption i leveranskedjorna. Att motverka risker för korruption i våra leveranskedjor kräver grundläggande riskanalyser, ställa krav och ha processer för att följa upp och hantera avvikelser. Det har tagits fram en rad vägledningar (ICC, UNGC, PACI) som vi kommer att se över och komma med ett förslag om hur vi ska arbeta framöver.

IMM

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för landstingens och regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

bloggen logo

Bloggarkiv