Den 1 juni godkände riksdagen regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling. Det innebär att upphandlande myndigheter ska ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt. Där svensk rätt inte gäller ska upphandlande myndigheter ställa krav på ILO:s kärnkonventioner. Upphandlingsmyndigheten bjöd in till ett seminarium som går att se i efterhand här.

Vad innebär kraven – där svensk rätt inte är tillämplig?

Regeringens syfte med den nya lagstiftningen är att hindra att offentlig upphandling bidrar till att arbetstagare som utför offentliga kontrakt har oskäliga arbetsvillkor. De nya bestämmelserna innebär att upphandlandande myndigheter ska ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt. Detta krav gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Om svensk rätt inte är tillämplig ska villkor ställas i enlighet med ILO:s kärnkonventioner (tvångsarbete, barnarbete, föreningsfrihet, kollektiv förhandlingsrätt och diskriminering).

Kraven ska ställas om det är behövligt. Bedömningen om det är behövligt ska göras utifrån en bedömning i den enskilda upphandlingen. Bedömningen ska göras utifrån risk för oskäliga arbetsvillkor och osund konkurrens där en leverantör kan vinna en upphandling genom att erbjuda låga löner eller inkomma med onormalt låga anbud.

Vad gäller lön, arbetstid och andra ersättningar, där svensk rätt inte gäller, regleras det inte av ILO:s kärnkonventioner. Vanligtvis finns nationell lagstiftning för minimilön och arbetstid och enligt den nya lagen får kontraktsvillkoren omfatta sådana arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

Avtalsparten ska vidare säkerställa att villkoren uppfylls av den underleverantör som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Vad som avses med direkt medverkar till är den personal som producerar en vara, tillhandahåller en tjänst eller utför en byggentreprenad. Någon begränsning till antal led i underleverantörskedjan finns inte, det avgörande är om de direkt medverkar till kontraktets fullgörande. De obligatoriska arbetsrättsliga villkoren gäller dock inte sådant arbete som utförs för att producera allt material som används under en byggentreprenad eller vid tillhandahållandet av en tjänst. Upphandlingsmyndigheten definierade det som slutmontering av en vara det vill säga ej komponenterna eller råvaran.

Elisabeth

Elisabeth Åberg, Hållbarhetsspecialist Upphandlingsmyndigheten.

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för landstingens och regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

bloggen logo

Bloggarkiv