Region B deltar i ett projekt för att undersöka om så kallad block-chain teknik kan öka transparens och spårbarhet i våra livsmedelskedjor. Projektmedlemmarna träffades i veckan och nästa steg är att identifiera tänkbara framtida piloter.

En stor del av de livsmedel vi upphandlar föds upp eller växer i länder där riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter är hög. Det råder även utmaningar vad gäller fusk vid ompackning, ursprungsmärkning och destruktionsdokument. Inom ramen för vårt nationella samarbete med hållbar upphandling medverkar Region B i ett projekt tillsammans med SKL Kommentus, Axfoundation, Svensk Dagligvaruhandel, Martin& Servera och Kairos Futures för att utreda om block-chain teknik kan öka spårbarhet och säkra data. Projektgruppen träffades i veckan och nästa steg är att identifiera pilotprojekt och tänkbara samarbetspartners. Rapporten beräknas vara klar i oktober.

Blockchain – Lösning för förtroende?

Det block-chain tekniken erbjuder är en lösning för ökad tillförlitlighet. Block-chain är i grund och botten en algoritm som gör digitala fingeravtryck och data läggs i alla de databaser som används i kedjan. Data finns därmed på flera ställen samtidigt vilket gör att data inte går att ändra. Tekniken har setts som en bra lösning inom exempelvis den finansiella sektorn, för att verifiera digitala filers äkthet, identitet, tid och plats. Några exempel på organisationer som redan använder sig av blockchain-teknik är Walmart som spårar leveranskedjan av gris och mango, Provenance använder tekniken för att spåra fisk från Indonesien, ChainWine spårar leveranskedjan för vin samt Maersk för transporter.

För vilken typ av problem kan block-chain vara en lösning?

Tekniken kan exempelvis vara användbar för att säkra ursprungsförhållanden vid tillverkning. Efter att informationen har registrerats kan den inte manipuleras av exempelvis ägare eller de som kontrollera produktionen. Vilka förhållanden man kan tänkas vilja kontrollera kan variera. Det kan vara arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, hur tillverkningen ser ut vad gäller hälsa och säkerhet eller vad som används i produktionen.

Det andra området är kontroll av produktionen. Det vill säga att man kan kontrollera volymer vid omförpackning. Volymer som kommer in kan jämföras med volymer som går ut. Att totalmängden nötkött, exempelvis, som går ut inte överstiger mängden nötkött som kommer in och därmed har blandats ut med annat. Eller om man vill kontrollera att en FairTrade, MSC eller KRAV-märkt produkt inte heller har falsifierats. Eller att fiskekvoter följs. 

Det tredje området handlar om spårbarhet i realtid. Att man följer informationen om produkten i kedjan och kontrollerar exempelvis obrutna temperaturkedjor. Att spåra transporter etc.

 

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för landstingens och regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

bloggen logo

Bloggarkiv