Det nationella kansliet medverkade i veckan som talare vid konferensen Human Rights and Public Procurement. I konferensen deltog medlemsländerna i samarbetsorganisationen The Inter-American Government Procurement Network (RICG). RICG består av 32 länder i Latinamerika som samarbetar kring frågor som rör offentlig upphandling. Fokus för konferensen var hur länderna ska börja introducera mänskliga rättigheter i offentlig upphandling.

Den offentliga sektorns utgifter för offentlig upphandling är stor och offentlig sektor är en av de största aktörerna på den globala marknaden. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter antogs enhälligt år 2011 av UN Human Rights Council. Ramverket pekar särskilt på staters ansvar att verka för att företag som de genomför affärstransaktioner med respekterar mänskliga rättigheter.  Vidare ska stater, i enlighet med de utvecklingsmål som antogs 2015 av FN, främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar (mål 12:7).

Sverige tillsammans med Norge och England är några av få länder i Europa som har implementerat krav på mänskliga rättigheter, och så kallad ”human rights due diligence”, i praktiken. Intresset är därför stort för landstingens och regionernas nationella samarbete och hur vi arbetar med hållbar upphandling. Vi fick exempelvis många frågor om hur vi har utformat kontraktsvillkoren i enlighet med FNs vägledande principer; hur kraven följs upp och hur vi i ett flertal fall har påverkat leverantörer att förbättra förhållandena för arbetare i sina leveranskedjor. Man ville också veta mer om de riskanalyser som genomförs och de handlingsplaner som har tagits fram.

Ett flertal av RICGs medlemsländer redogjorde för vilken typ av sociala krav de ställer i upphandlingar. Några av de områden man adresserar liknar de frågor som vi arbetar med i Sverige. Exempelvis könsdiskriminering, att få in personer som ligger långt från arbetsmarknaden, att förhindra social dumping inom branscher som exempelvis städ och att utforma kontrakt som inte exkluderar små och medelstora företag. Andra länder adresserar helt andra områden och har helt andra typer av utmaningar. I Colombia, som 2016 tecknade ett fredsavtal med FARC-gerillan, används krav i upphandling som ett sätt att möjliggöra för personer som har varit inblandade i konflikten att få anställning. I andra länder är barnarbete ett stort problem och att företag inte betalar in sociala avgifter. Eller så är det små ekonomier med stor andel import som upplever att de inte har några möjligheter att ställa krav på mänskliga rättigheter Så visst finns det likheter mellan Latinamerika och Skandinavien där offentlig upphandling används som ett politiskt styrmedel. Men det finns också stora skillnader och därför var det extra rolig att höra att man ansåg att vår modell skulle kunna fungera i andra länder.

Vi kommer att fortsätta vår dialog med FN:s arbetsgrupp om hur mänskliga rättigheter kan introduceras i offentlig upphandling. Vi kommer också att dela vår vägledning för uppförandekoden för leverantörer med RICG:s medlemmar. Sist men inte minst – i oktober besöker Chiles statliga inköpsorganisation, Chile Compra, de nordiska länderna och den 25 oktober agerar vi värd för en dag.

Santiago3Santiago

Nicole Van Der Meulen International Corporate Accountability Roundtable, Professor Geo Quinot University of Stellenbosch, Dante Pesce FN och Catholic University of Valparaiso, Natalie Evans City of London, Pauline Göthberg, Daniel Morris Danish Institute for Human Rights

Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för landstingens och regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

bloggen logo

Bloggarkiv