Swedish Medtech Summit bjöd under torsdagen in till en eftermiddag där deltagarna fick en inblick i flera områden och trender som kommer att bli relevanta för såväl regioner som för medlemsföretag. Region Västerbotten och Region Östergötland presenterade utvecklingen kring nära vård, digitalisering och e-hälsa. 

Socialstyrelsen presenterade sitt nya regeringsuppdrag med att kartlägga hälsodata och Nationella Kansliet var inbjudna att berätta om vad som står för dörren inom hållbar upphandling. Offentlig upphandling handlar om den strategiska försörjningen av produkter och tjänster för att regionerna ska kunna tillhandahålla samhällskritisk verksamhet. Det ska vi göra med målet att uppnå värde för pengarna för medborgarna. Men värde för pengar handlar inte bara om lägsta pris. Det finns en rad andra värden som också måste beaktas, exempelvis arbetsrättsliga villkor både i och utanför Sverige, tillgänglighet, att få in personer som ligger långt från arbetsmarknaden, barnkonventionen, miljö, klimat, cirkulär ekonomi och mänskliga rättigheter. Regionernas nationella samverkan handlar om att säkerställa att de produkter och tjänster som upphandlas inte har en negativ påverkan på vare sig människor eller miljö under en livscykel. 

Går vi tillbaka 20 år ansågs omreglering och frivilliga krav som lösningen på vår tids stora hållbarhetsutmaningar. En tsunami av standarder, uppförandekoder och frivilliga initiativ skapades. Med facit i hand så kan man förmodligen konstatera att det inte var en särskilt framgångsrik strategi. Se bara på klimatfrågan och de fortsatt förekommande kränkningarna av mänskliga rättigheter i våra leveranskedjor. Men, hållbarhetskrav inom offentlig upphandling som tidigare har betraktats som såväl sekundära som frivilliga blir nu alltmer tvingande. Pendeln svänger tydligt och vi ser nu en våg av tvingande regler torna upp sig.

Exempel 1:

Det första exemplet är att civilminister Lena Micko och biträdande finansminister Åsa Lindhagen kallade till en pressträff för två veckor sedan där de presenterade ett förslag om skärpta hållbarhetskrav vid offentlig upphandling. Den nuvarande skrivningen om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling skärps till ska. Hållbarhet omfattar klimat, miljö, människors hälsa, sociala och arbetsrättsliga aspekter samt djurskydd. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2022.

Exempel 2: 

Det andra exemplet är egentligen inte kopplat till offentlig upphandling men kommer att få konsekvenser för leverantörer till offentlig sektor. I april i år aviserade EU-kommissionen att de kommer att presentera ett nytt lagförslag om tillbörlig aktsamhet (due diligence) gällande mänskliga rättigheter och miljö. Lagen utgår från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECDs Due Diligence vägledning. Det innebär att företag måste genomföra tillbörlig aktsamhet (due diligence) det vill säga ha policyer och processer för att identifiera, förebygga, hantera och rapportera sina hållbarhetsrisker i sina leveranskedjor. Lagen presenteras av EU-kommissionen den 8 december 2021.

Exempel 3:

Det tredje och sista exemplet kommer från kansliets egna verksamhet. Sveriges regioner har sedan 2010 samarbetat med hållbar upphandling vilket innebär att vi fyllde 10 år förra året. I och med det beslutade styrgruppen att sätta ut riktningen för nästkommande 10 år och antog Programförklaring 2030. Det här innebär att vi ökar ambitionerna där hållbarhet ska vara en integrerad del i hela inköpsprocessen, vi ska öka harmonisering av miljökraven, vi ska genomföra fler uppföljningar och vi ska öka kompetensen inom området. Men vi ska också revidera de obligatoriska kraven på så kallad tillbörlig aktsamhet (due diligence) för mänskliga rättigheter, miljö och anti-korruption för att bättre harmonisera med den kommande lagstiftningen. Hållbar upphandling, Adda, Upphandlingsmyndigheten samt en referensgrupp arbetar med att ta fram reviderade kontraktsvillkor för tillbörlig aktsamhet som kommer att lanseras till sommaren nästa år.

Sammanfattningsvis kommer vi inom kort att få se en rad tvingande regler på EU-nivå, på nationell nivå och på regional nivå. Men, hur tas det här emot?

Det är ingen hemlighet att jag som Nationell Samordnare är mycket positiv. Men även många företag är positiva till due diligence-lagstiftningen. Företag som redan idag har investerat i policyer och processer gör det idag frivilligt och konkurrerar därmed på väldigt ojämlika villkor med företag som väljer att inte prioritera hållbarhet. Due diligence-lagstiftningen skulle leda till en tydlighet om vad som förväntas och inte minst utgöra en konkurrensfördel för de bolag som redan har tagit steg mot större hållbarhet och därmed ligger långt fram.Allt syftar givetvis till att skapa en snabbare omställning för en hållbar utveckling. För oss och för kommande generationer. Vi ser därför mycket fram emot att samarbeta med marknadens och andra aktörer för att uppnå de gemensamma målen.

 

Medtech Summit
Anette Falkenroth, Director of Healthcare transformation och Pauline Göthberg, Hållbar Upphandling.
Foto: Jan Heidebrandt.
Pauline Göthberg
Skrivet av: Pauline Göthberg
Om författaren
Pauline Göthberg arbetar som nationell samordnare för regionernas gemensamma initiativ för hållbar upphandling. Pauline disputerade vid KTH i juni 2011 på en avhandling om hållbart företagande (CSR) och har tidigare skrivit flera läroböcker om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande.

Arkiv