Leverantörens åtaganden
Här förklarar vi leverantörens åtaganden, det vill säga vad som avses med mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Vi förklarar också begreppet anknytning till det som anskaffas.
Här hittar du avsnitten om:
-
Mänskliga rättigheter
-
Arbetares rättigheter
-
Miljön
-
Affärsetik
-
Anknytning till det som anskaffas
Inledning
Åtagandena i bilaga 1: Uppförandekod för leverantörer omfattar mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Åtagandena bygger på FN:s Global Compact och innehåller ett generellt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter, i linje med princip 11 i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Företag ska respektera mänskliga rättigheter. Detta innebär att de bör undvika att kränka andras mänskliga rättigheter och bör hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de är inblandade i.
Utdrag ur kontraktsvillkoret
Leverantören ska fullgöra kontraktet i enlighet med åtagandena i bilaga [1] Uppförandekod för leverantörer avseende mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik samt vidta de åtgärder som anges i [detta kapitel/avtalsavsnitt].
Åtagandena gäller för all verksamhet med anknytning till det som anskaffas.
Mänskliga rättigheter
Ansvaret att respektera mänskliga rättigheter är en global standard för förväntat affärsbeteende, oavsett var företag är verksamma. Det existerar oberoende av staters förmåga och/eller vilja att uppfylla sina skyldigheter, och förminskar inte dessa skyldigheter. Ansvaret existerar därför utöver efterlevnad av nationella lagar och förordningar som skyddar mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter är inneboende i alla människor, oavsett nationalitet, bostadsort, kön, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk eller någon annan status.
Varje individ har rätt att åtnjuta mänskliga rättigheter utan diskriminering.
Rättigheterna är sammanhängande, beroende av varandra och odelbara.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är hörnstenen i modern människorättslagstiftning. Den har kodifierats genom den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Tillsammans utgör de International Bill of Human Rights.
International Bill of Human Rights och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet utgör referenspunkten för leverantörens åtagande avseende mänskliga rättigheter. ILO:s deklaration förklaras under Arbetares rättigheter.
-
Så genomför ni en riskanalysSteg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)
Arbetares rättigheter
Åtagandet om arbetares rättigheter utgår från ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. ILO är FN:s expertorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
Deklarationen förbinder medlemsstaterna att respektera och främja grundläggande principer och rättigheter, oavsett om de har ratificerat de grundläggande konventionerna.
De grundläggande konventionerna är tio stycken och rör fem olika områden:
-
föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (ILO 87 och 98)
-
tvångsarbete (ILO 29 och 105)
-
barnarbete (ILO 138 och 182)
-
diskriminering i arbetslivet (ILO 100 och 111)
-
säker och hälsosam arbetsmiljö (ILO 155 och ILO 187).
Åtagandet om arbetares rättigheter omfattar dessutom främjande av levnadslön, skälig arbetstid och reguljär anställning. Detta avsnitt i uppförandekoden för leverantörer har tagits fram i nära dialog med ILO och bygger på Ethical Trading Initiatives Base Code.
Miljön
Miljöåtagandet är uppdelat i två delar.
Åtagandet om klimat- och miljöpåverkan handlar om:
-
efterlevnad av nationell miljölagstiftning
-
främjande av klimatåtgärder som bidrar till att uppnå nationella och internationella klimatmål
-
minskning av användningen av jungfruliga råvaror
-
ingen användning av råvaror från arter listade i CITES
-
kontroll eller utvärdering av kemikalieanvändning inklusive, om tillämpligt, substitution och/ eller implementering av alternativa processer
-
lagring, hantering, transport och bortskaffande av avfall på ett sätt som skyddar arbetstagares hälsa, personer i omgivande samhällen och miljön
-
främjande av strategier för effektiv vattenanvändning om tillämpligt
-
minskning eller eliminering av utsläpp som utgör en fara för hälsa och miljö.
Åtagandet om miljörättigheter inleds med folks rätt till självbestämmande och att fritt förfoga över naturrikedomar och naturresurser. Ett folk får inte i något fall berövas sina möjligheter till försörjning. Därefter omfattar åtagandet en skrivning om att olovlig avhysning eller övertagande av mark, skog eller vatten inte får förekomma. Det finns också en särskild skrivning om att ursprungsfolks rätt till mark, territorier och naturresurser ska respekteras, inklusive rätten till fritt och informerat förhandssamtycke. Slutligen ska rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö respekteras. Denna rättighet har nyligen lagts till i det internationella ramverket för mänskliga rättigheter, genom resolutioner av FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling.
Affärsetik
Åtagandet om affärsetik omfattar korruption, konkurrensbegränsande beteende och beskattning. Tillämpningsområdet är bredare än i FN:s Global Compact, som bara omfattar korruption vilket är det åtagande som finns i regionernas nuvarande uppförandekod för leverantörer.
Att motverka konkurrensbegränsande beteende är avgörande för en väl fungerande inhemsk och internationell marknad. Åtagandet utgår från OECD:s vägledning för multinationella företag (läs mer på s.32) som framhåller betydelsen av att inga avtal ingås som syftar till att snedvrida konkurrensen eller missbruka en dominerande ställning.
Avseende beskattning så innebär det att förebygga missbruk mot välfärdssystemen, säkerställa att alla betalar rätt skatt i rätt land och främja konkurrens på lika villkor. Åtagandet utgår från Skatteverket som också har lämnat kommentarer på detta avsnitt i uppförandekoden.
Anknytning till det som anskaffas
Inom offentlig upphandling måste kontraktsvillkor avse föremålet för kontraktet. Det innebär att villkoren ska ha anknytning till det som anskaffas. Detta kan utläsas av 17 kap. 1 § andra stycket lagen om offentlig upphandling med hänvisning till 16 kap. 2 § andra stycket samma lag:
- Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst eller till byggnadsverket under något skede av livscykeln.
Detta innebär att upphandlande organisationer kan ställa krav som tar hänsyn till hela leveranskedjan. Ansvaret för faktisk och potentiell negativ påverkan beror dock på om ni orsakar, bidrar till eller är kopplade till den negativa påverkan.