top of page

Landrisker

Landrisker hjälper er att bedöma om det är behövligt att ställa krav på tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor och leverantörer att identifiera riskleverantörer. I båda fallen behöver ni också ta hänsyn till andra omständigheter, som typ av verksamhet.

Inledning

Sammanställning av index

Adda Inköpscentrals landrisker bygger på Worldwide Governance Indicators, Global Rights Index*, Environmental Performance Index och Corruption Perception Index.

 

Sammanställningen omfattar mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Många leverantörer använder amfori BSCI Countries Risk Classification, vilket motsvarar Worldwide Governance Indicators. Det är inget krav att använda Addas landrisker. De ska ses som ett stöd till dem som inte har tillgång till sammanställda landrisker.

Låg poäng innebär att riskerna är höga.

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Värdena uppdateras regelbundet under året när nya siffror släpps. Den senaste uppdateringen gjordes i augusti 2024.

* Global Rights Index skala är 1 till 5+ men är konverterad till 1 = 90, 2 = 70, 3 = 50, 4 = 30, 5 = 10 och 5+ = 5.

bottom of page