Introduktion till kontraktsvillkoret
Här beskriver vi de internationella ramverk uppförandekoden för leverantörer och villkoret bygger på samt förklarar varför villkoret finns, hur det används, vad det omfattar och vilket ansvar ni som leverantörer har.
Vi har också samlat utbildningar och stöd samt tagit fram tips på hur ni kan komma igång.
Det här avsnittet handlar om:
Att komma igång
Bra planering underlättar arbetet om ni tänker er att delta i en offentlig upphandling med krav på tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor. Så här kan ni göra för att vara förberedda:
-
Ta reda på vad kontraktsvillkoret innebär för ert företag genom att fördjupa er i det här stödet.
-
Säkerställ att ert företag har policyer för den egna verksamheten och leveranskedjan som omfattar åtagandena om mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik.
-
Identifiera vilka processer för tillbörlig aktsamhet som ert företag har idag och vilka ni behöver utveckla för att uppfylla villkoret.
-
Börja kartlägga leveranskedjan och ta fram information om i vilka länder och regioner sluttillverkning eller slutmontering av era produkter sker.
-
Delta i dialoger med upphandlande organisationer.
Göra affärer med offentlig sektor
Ta också gärna reda på om ni kan samverka med andra organisationer eller företag inom branschen, genom branschinitiativ. Undersök även om det finns några märkningar ni kan använda. Ni hittar exempel på branschinitiativ och märkningar i Upphandlingsmyndighetens riskanalystjänst.
Tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor
Kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor bygger på följande ramverk:
-
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
-
OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande
-
ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik.
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter var det första globala ramverket på området när det antogs år 2011. OECD:s riktlinjer och ILO:s trepartsförklaring har uppdaterats för att vara i linje med FN:s vägledande principer. OECD:s riktlinjer är också bredare än FN:s vägledande principer, då de utöver mänskliga rättigheter täcker bland annat miljö, korruption och skatter.
Den 24 april 2024 antog EU-parlamentet direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, Corporate Sustainability Due Diligence, Directive ( CSDDD) vilket även har godkänts av Europeiska rådet. Nu kommer EU:s medlemsstater implementera direktivet i nationell lagstiftning senast till utgången av 2026. Direktivet är en del av EU:s gröna giv och bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer och ILO:s trepartsförklaring.
Det svenska begreppet tillbörlig aktsamhet motsvarar det engelska begreppet due diligence.
En introduktion till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Internationella ramverk om hållbart företagande
Inom ramen för kontraktsvillkoret omfattar tillbörlig aktsamhet att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra faktisk och potentiell negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i er egen verksamhet och i leveranskedjorna.
Kontraktsvillkoret åtföljs av åtaganden som syftar till att säkerställa att ni fullgör kontrakt i enlighet med mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik (hållbara leveranskedjor). Åtagandena bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Detta innebär att begreppen hållbara leveranskedjor och tillbörlig aktsamhet används parallellt för kontraktsvillkoret. Det första tar sikte på de resultat som ska uppnås och det andra tar sikte på de processer som behövs för att säkerställa att leveranskedjorna är hållbara.
-
Så genomför ni en riskanalysSteg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)
Utbildningar och stöd från internationella organisationer
Här har vi samlat utbildningar och stöd från FN, OECD, ILO och Ethical Trading Initiative.
Alla utbildningar är digitala, gratis och på engelska.
-
Så genomför ni en riskanalysSteg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)