top of page

Processkrav 2 - Identifiera och bedöma negativ påverkan

Här förklarar vi vad som avses med att identifiera och bedöma negativ påverkan.
Vi beskriver begreppen riskleverantörer, kartläggning av leveranskedjan, samråd med rättighetshavare och särskilt sårbara grupper samt hur ni kan prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet. 

Utdrag ur kontraktsvillkoret

​

Leverantören ska identifiera och bedöma faktisk och potentiell negativ påverkan genom att

a) identifiera riskleverantörer,  

b) kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer,  

c) regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer,

d) samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer,  

e) uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare samt

f) prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet. 

a) Identifiera riskleverantörer​

​

Ni ska identifiera riskleverantörer. Det här är vår definition av riskleverantörer:​

​Riskleverantörer är förstaledsleverantörer som prioriteras för ytterligare bedömning utifrån deras leveranskedjors riskprofiler och inte utifrån styrkan i deras relation med leverantören. Kategoriseringen ska därför baseras på hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad), de verksamheter, produkter eller tjänster som omfattas (t.ex. hög användning av informellt arbete, användning av farliga kemikalier, användning av tunga maskiner) eller andra relevanta överväganden.

​Vilka överväganden som är relevanta vid identifiering av riskleverantörer varierar från bransch till bransch. Vi har dock tagit fram en mall som ni kan utgå från. Mallen utgår från våra landsrisker och finns länkad längre ner på den här sidan.

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver identifieringen av riskleverantörer.

  • Identifiering av riskleverantörer, för stickprovsprodukter.

b) Kartlägga leveranskedjorna

​

Ni ska kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer.

 

Att kartlägga är inte detsamma som att spåra leveranskedjorna, vilket kräver information som de flesta leverantörer inte har. Ni bör dock ha information om i vilka länder och regioner sluttillverkning eller slutmontering sker. Vad som förväntas utöver det är en övergripande bedömning av länderna för komponenttillverkning och råvaruutvinning.

​

Denna övergripande bedömning kräver ofta antaganden, särskilt när det gäller råvaror. En källa att basera dessa antaganden på är U.S. Geological Surveys årliga Mineral Commodity Summaries. Dessa sammanfattningar uppskattar världens gruvproduktion och reserver för över 90 mineraler och material. Sökmotorer är också användbara när ni kartlägger leveranskedjor.

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver kartläggningen av leveranskedjor.

  • Kartläggningar av leveranskedjan (Excel-kalkylblad, Word-dokument etc.), där stickprovsprodukterna ingår.

  • Utskrifter av digitala spårningar av leveranskedjan, där stickprovsprodukterna ingår.

c) Undersöka riskerna för negativ påverkan

​​

Ni ska regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer. Ett sätt att göra detta är att upprätta en förteckning över riskerna för negativ påverkan utifrån åtagandena i bilaga 1: Uppförandekod för leverantörer. Denna förteckning bör också innehålla information om berörda rättighetshavare och särskilt sårbara grupper. Vi har tagit fram en mall för riskbedömningar av leveranskedjan, som finns längre ner på den här sidan. 

​

Observera att det inte räcker att undersökningen av risker baseras på index. Om den största risken för arbetares rättigheter är begränsningar i organisationsrätten ska denna omständighet identifieras i riskbedömningen, kopplat till rättighetshavarna arbetstagare. I annat fall vet ni inte vilka risker ni ska fokusera på i arbetet med att förhindra och begränsa negativ påverkan.

 

I många fall undersöker ni redan risker och berörda rättighetshavare i och omkring er egen verksamhet, på grund av krav i nationell lagstiftning. I Sverige omfattar detta krav i arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), diskrimineringslagen och miljöbalken. De ansvariga skiljer sig dock ofta åt. När det gäller risker i och omkring er egen verksamhet är det främst HR-experter och miljöexperter som bedömer risker, medan specialister på ansvarsfulla inköp eller hållbarhet bedömer risker i leveranskedjor.

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver undersökningen av risker i er egen verksamhet och leveranskedjorna, inklusive upprättandet av förteckningar av risker, berörda rättighetshavare och särskilt sårbara grupper, de källor som vanligtvis används samt de tidsintervall och omständigheter under vilka risker bedöms.

  • Riskbedömningar för stickprovsprodukter, inklusive förteckningar av risker, berörda rättighetshavare och särskilt sårbara grupper samt de källor som använts.

d) Samråda med rättighetshavare och hämta information​

​

Ni ska samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer. Samråd kan ske genom social dialog, program för att fånga upp arbetarnas röster, enkäter, möten, utfrågningar eller andra förfaranden. Syftet är att förstå den specifika påverkan på specifika personer, givet ett specifikt sammanhang.

 

Samråd med rättighetshavare eller deras företrädare gör det möjligt för er att identifiera om rättighetshavare har samma eller andra åsikter (än er och varandra) om vad som utgör en negativ påverkan och dess betydelse. Förändringar av skifttider i en fabrik som verkar vettiga för er ledning kan ha en särskild påverkan på föräldrar med barnomsorgsansvar eller individer vars religiösa utövande skulle störas av de nya tiderna. Samråd med rättighetshavare bidrar också till att visa att ni tar rättighetshavares åsikter och deras värdighet, välfärd och mänskliga rättigheter på allvar. Detta kan bidra till att bygga upp förtroende och göra det lättare att hitta sätt att hantera påverkan på ett överenskommet och hållbart sätt och undvika klagomål och tvister.

 

Samråd med rättighetshavare kan kräva särskild känslighet, beroende på till exempel språkliga, kulturella, könsrelaterade eller andra hinder som rättighetshavare kan möta om de talar öppet med era företrädare. Vissa individer eller grupper kan också riskera att utestängas om inte riktade insatser görs för att nå ut till dem. Det kan också finnas konkurrerande åsikter bland rättighetshavare om betydelsen av viss påverkan, vilket kan öka sakfrågans känslighet.

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver samråden med rättighetshavare i och omkring er egen verksamhet, hur dessa uppfyller kravet på "meningsfulla" samråd och hur de ligger till grund för riskbedömningar.

  • Processdokument som beskriver samråden med rättighetshavare i leveranskedjorna och hur de ligger till grund för riskbedömningar.

  • Mötesprotokoll från sociala dialoger, utfrågningar och andra förfaranden, för stickprovsprodukter.

  • Resultat från program för att fånga upp arbetares röster och/eller enkäter, för stickprovsprodukter.

  • Riskbedömningar av stickprovsprodukter, inklusive information om eventuellt samråd eller de källor som har använts i riskbedömningen.

e) Uppmärksamma särskilt sårbara grupper​

​

Ni ska uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare.  Syftet är att se till så att ni inte bidrar till eller förvärrar sådan sårbarhet eller marginalisering.

FN har utvecklat rättigheterna för följande grupper:

  • ursprungsbefolkningar

  • kvinnor

  • nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter

  • barn

  • personer med funktionsnedsättning

  • migrantarbetare och deras familjer.

 

Grunden för åtagandena

 

I situationer av väpnad konflikt ska ni dessutom respektera normerna i internationell humanitär rätt.

​

Det är dock viktigt att komma ihåg att sårbarheten beror på sammanhanget. Även om kvinnor är mer sårbara än män i de flesta sammanhang, är de inte nödvändigtvis det i alla sammanhang. Omvänt kan kvinnor från marginaliserade grupper i vissa situationer vara dubbelt sårbara: för att de tillhör en marginaliserad grupp och för att de är kvinnor. Detta kallas intersektionalitet.

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver hur ni uppmärksammar särskilt sårbara grupper samt hur detta ligger till grund för riskbedömningen.

  • Riskbedömning för stickprovsprodukter, som innehåller information om identifierade särskilt sårbara grupper.

f) Prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet

​​

Ni ska prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.

 

Det finns ingen hierarki i internationell människorättslagstiftning. Mänskliga rättigheter är sammanhängande, ömsesidigt beroende och odelbara. Det är dock ofta omöjligt att ta itu med all negativ påverkan omedelbart eller samtidigt. Därför måste ni prioritera.

 

Standardmetoder för riskbedömning bygger på att sannolikheten för en negativ påverkan är lika viktig som dess allvarlighet. Men om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Fokus måste därför ligga på den negativa påverkan som skulle orsaka störst skada för människor. Om en negativ påverkan till exempel kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik.

 

Ni ska bedöma hur allvarlig påverkan är utifrån dess vikt, omfattning och möjlighet att återställa – scale, scope and irremediability på engelska:

  • Vikt avser tyngden av den negativa påverkan.

  • Omfattning avser påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas eller omfattningen av miljöskador.

 

Möjlighet att återställa innebär alla begränsningar i förmågan att återställa påverkade individer eller miljön till en situation som motsvarar situationen före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste negativa påverkan. Detta innebär att de tidigare identifierade särskilt sårbara grupperna behöver beaktas vid prioriteringen av de mest betydande riskerna. 

 

Om ni använder den mall för riskbedömningar av leveranskedjan som vi har tagit fram, som finns längre ner på den här sidan, får ni hjälp med att prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet.

 

Det är också viktigt att komma ihåg att så snart de mest betydande riskerna har hanterats så ska ni ta itu med dem som har den näst högsta allvarligheten och så vidare.

​

  • Så genomför ni en riskanalys
    Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror.  För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)

Förslag på verifikat​

​

  • Processdokument som beskriver prioriteringen utifrån sannolikhet och allvarlighet, och hur detta informerar arbetet med att förhindra och begränsa negativ påverkan.

  • Riskbedömningar för stickprovsprodukter, som omfattar prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.

bottom of page