Processkrav 7 - Tillhandahålla gottgörelse
Här förklarar vi vad som avses med att tillhandahålla gottgörelse. Vi beskriver begreppet, när ni är skyldiga att gottgöra samt behovet av att samråda på ett meningsfullt sätt med drabbade rättighetshavare och utvärdera om de är tillfredsställda med processen och resultatet.
Utdrag ur kontraktsvillkoret
Leverantören ska, om leverantören har orsakat eller bidragit till faktisk negativ påverkan, tillhandahålla gottgörelse genom att
a) i den mån det går återställa drabbade rättighetshavare till den situation de skulle befinna sig i om den negativa påverkan inte hade inträffat och möjliggöra en gottgörelse som står i proportion till betydelsen och omfattningen av den negativa påverkan,
b) samråda på ett meningsfullt sätt med drabbade rättighetshavare eller deras företrädare om lämplig gottgörelse samt
c) utvärdera om drabbade rättighetshavare är tillfredsställda med processen och resultatet.
Relaterade länkar
Även med de bästa policyerna och processerna kan ni orsaka eller bidra till negativ påverkan som ni inte har förutsett eller kunnat förhindra. Om ni identifierar en sådan situation ska ni aktivt, på egen hand eller i samarbete med andra aktörer, arbeta för gottgörelse.
Definition gottgörelse
Gottgörelse avser både processerna för att tillhandahålla gottgörelse och de materiella resultat som kan motverka, eller kompensera, den negativa påverkan. Dessa resultat kan ta sig en rad olika former, såsom ursäkter, restitution, rehabilitering, ekonomisk eller icke-finansiell kompensation och straffsanktioner (straffrättsliga eller administrativa, såsom böter), såväl som förhindrande av skada genom t.ex. förelägganden eller garantier om att det inte ska upprepas.
Om ni inte har orsakat eller bidragit till negativ påverkan utan är kopplad till påverkan, finns det inga förväntningar på er att gottgöra. Ni bör dock använda ert inflytande för att påverka den part som orsakar eller bidrar till skadan att gottgöra den.
-
Så genomför ni en riskanalysSteg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)
a) Återställa drabbade rättighetshavare
Ni ska i den mån det går återställa drabbade rättighetshavare till den situation de skulle befinna sig i om den negativa påverkan inte hade inträffat och möjliggöra en gottgörelse som står i proportion till betydelsen och omfattningen av den negativa påverkan.
Att återställa drabbade rättighetshavare till den situation de skulle befinna sig i om den negativa påverkan inte hade inträffat är detsamma som att "gottgöra" den negativa påverkan.
"I den mån det går" tar i beaktande det faktum att rättighetshavare kan dö eller förlora lemmar på grund av företags handlingar eller underlåtenheter, omständigheter som inte går att återställa.
Proportionaliteten (betydelsen och omfattningen) måste avgöras i det enskilda fallet. Bedömningen av vad som är proportionerligt kräver i allmänhet samråd med rättighetshavarna.
Förslag på verifikat
-
Processdokument som beskriver era gottgörelseprocesser och som antingen omfattar alla verksamhetsområden eller är uppdelade utifrån arbetstagare, rättighetshavare i och runt verksamheten samt rättighetshavare i leveranskedjor, inklusive en kartläggning av de myndighetsbaserade och icke-myndighetsbaserade förfaranden som är relevanta i varje enskilt fall.
-
Gottgörelseplaner, för stickprovsprodukter.
-
Mötesprotokoll där beslut om gottgörelse har antecknats, för stickprovsprodukter.
-
Avtal om gottgörelse, för stickprovsprodukter.
-
Sammanfattningar och utvärderingar av gottgörelse, för stickprovsprodukter.
b) Samråda med rättighetshavare
Ni ska samråda på ett meningsfullt sätt med drabbade rättighetshavare eller deras företrädare om lämplig gottgörelse. Gottgörelse kan ta sig olika uttryck och det är viktigt att förstå vad de drabbade skulle se som en effektiv gottgörelse, utöver er egen uppfattning.
Exempel på gottgörelse är ursäkter, restitution, rehabilitering, ekonomisk eller icke-finansiell kompensation och straffsanktioner (straffrättsliga eller administrativa, såsom böter), såväl som förhindrande av skada genom förelägganden eller garantier om att det inte ska upprepas.
Följande kan vara till hjälp för att bestämma lämpliga former för gottgörelse:
-
Befintliga standarder: I vissa fall finns det nationella och internationella standarder eller lagar om vad som utgör lämpliga former för gottgörelse.
-
Prejudikat: där det saknas nationella och internationella standarder, kan ni försöka ligga i linje med vad som har tillhandahållits i liknande fall.
-
Intressentpreferenser: de drabbade parternas perspektiv på vad som är lämplig gottgörelse är viktigt för negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Ett område där det finns prejudikat är återbetalning av rekryteringsavgifter till migrantarbetare för att gottgöra skuldslaveri. Nedan följer två exempel på principer och vägledningar:
Som alltid ska samråd vara meningsfulla. Det innebär att de ska präglas av tvåvägskommunikation, god tro hos parterna, lyhördhet och vara pågående.
-
Så genomför ni en riskanalysSteg 1: Kartläggning av leveranskedjan Det första steget i en riskanalys består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. Detta omfattar att identifiera i vilka länder arbetet utförs, och om möjligt även i vilka regioner. Detta är särskilt relevant om arbetet utförs i någon region som är känd för att ha höga risker. Inom vissa branscher som livsmedel, textilier och IT finns mycket information. För andra branscher som läkemedel är däremot transparensen låg. För att få fram den här informationen kan ni fråga kategoriansvarig, kategoriråden, ställ frågor till leverantörer, ta reda på importdata, läs revisionsrapporter och marknadsanalyser för specifika branscher . Det är också viktigt att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken typ av aktör i kedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? Den här typen av information är viktig då både geografiska risker, branschrisker och produktrisker behöver beaktas. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor När ni har kartlagt ursprung och leveranskedjan är nästa steg att samla information om situationen för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik i de aktuella länderna där arbetet utförs, det vill säga både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta behöver ni vända er till trovärdiga och oberoende källor såsom internationella organisationer, myndigheter, frivillig- och civilsamhällesorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget handlar om att bedöma vilken faktisk och potentiell negativ påverkan leveranskedjan är förenad med, utifrån den information som har sammanställts i steg 1 och 2. Detta för att kunna avgöra vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera riskerna. Ofta har flera risker identifierats och för att prioritera dem behöver ni göra en allvarlighetsbedömning. De mest betydande riskerna prioriteras utifrån sannolikhet och allvarlighet (läs mer under punkt d i processkrav 2)
Förslag på verifikat
-
Processdokument som beskriver samråden med rättighetshavare i gottgörelseprocessen.
-
Mötesprotokoll från samråd med rättighetshavare, för stickprovsprodukter.
-
Dokumentation från medling eller avgöranden, för stickprovsprodukter.
c) Utvärdera tillfredsställelse
Ni ska utvärdera om drabbade rättighetshavare är tillfredsställda med processen och resultatet.
Syftet med utvärderingen är att säkerställa att den negativa påverkan har gottgjorts och att sammanställa lärdomar för framtida gottgörelseprocesser. Utvärderingen sänder också signalen till drabbade rättighetshavare att deras åsikter spelar roll, vilket kan främja dialogen med rättighetshavare samt förhindra att framtida skador förvärras och klagomål eskalerar.
Exempel på metoder är enkäter och intervjuer.
Förslag på verifikat
-
Processdokument som beskriver utvärderingen av rättighetshavarnas tillfredsställelse med processen och resultatet.
-
Sammanfattningar av eller rapporter från genomförda utvärderingar, för stickprovsprodukter.