top of page

Introduktion till kontraktsvillkoret

Karta i blått.jpg

Vi förklarar vad villkoret är, varför det finns, vilka internationella ramverk det bygger på och hur långt ert ansvar sträcker sig. Vi beskriver även läget avseende kommande lagstiftning samtidigt som att vi tillhandahåller stöd från internationella organisationer och tipsar om hur ni kan komma igång.

Kontraktsvillkoret

Kontraktsvillkoret

 

Kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor bygger på följande ramverk:

 

När FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter antogs 2011 blev de det första internationella ramverket för företags tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter. Därefter har både OECD:s riktlinjer och ILO:s trepartsförklaring, som båda är äldre, uppdaterats för att vara i linje med principerna. OECD har också tagit fram sin egen vägledning. OECD:s riktlinjer och vägledning är bredare än principerna, då de omfattar områden såsom miljö, korruption och skatter.

Här följer en kort video om FN:s vägledande principer: 

Det svenska begreppet tillbörlig aktsamhet motsvarar det engelska due diligence

 

Inom ramen för kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor omfattar detta begrepp att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra faktisk och potentiell negativ påverkan på människor, miljö och samhälle – både i er egen verksamhet och i leveranskedjan.

Kontraktsvillkoret kompletteras av åtaganden i regionernas Uppförandekod för leverantörer, som syftar till att säkerställa att ni fullgör kontrakt i enlighet med mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik. Koden bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact.

Grunden för uppförandekoden

  • Så gör du en riskanalys
    Steg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma den negativa påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser tyngden av den negativa påverkan. Omfattning avser påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär alla begränsningar i förmågan att återställa påverkade individer eller miljön till en situation som motsvarar situationen före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik.
Kommande lagstiftning

Kommande lagstiftning

 

​​Den 25 juli 2024 trädde direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Direktiv 2024/1760) i kraft. Syftet med direktivet är att främja hållbart och ansvarsfullt företagande. Det är en del av EU:s gröna giv och bygger på FN:s vägledande principer, OECD:s riktlinjer och vägledning.

 

Enligt direktivet ska medlemsstaterna införliva detsamma i nationell lagstiftning senast den 26 juli 2026. Ett år senare ska reglerna börja tillämpas på den första gruppen av företag, med full tillämpning den 26 juli 2029. Det pågår dock en omförhandling av direktivet inom ramen för en så kallad omnibusförordning, med syfte att förenkla direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, direktivet för företagens hållbarhetsrapportering och taxonomiförordningen.  

Läs mer om direktivet som det ser ut just nu på Europakommissionens webbplats. 

Corporate Sustainability Due Diligence Directive

Stöd från internationella organisationer

Stöd från internationella organisationer​

Här hittar ni kostnadsfria utbildningar och stöd från FN, OECD, ILO och Ethical Trading Initiative. 

  • Så gör du en riskanalys
    Steg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma den negativa påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser tyngden av den negativa påverkan. Omfattning avser påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär alla begränsningar i förmågan att återställa påverkade individer eller miljön till en situation som motsvarar situationen före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik.
Att komma igång

Att komma igång

 

God planering gör det lättare att delta i en offentlig upphandling som ställer krav på tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor. Här är några steg för att vara väl förberedda:

Förstå kraven

Ta reda på vad kontraktsvillkoren innebär för ert företag genom att använda det stöd som finns tillgängligt här i vägledningen.

Kartlägg befintliga processer

Identifiera vilka processer för tillbörlig aktsamhet ni redan har och vilka som behöver utvecklas för att uppfylla kraven.

Delta i dialoger

Kommunicera med regionerna och andra upphandlande organisationer för att förstå deras krav och förväntningar.

Säkerställ policyer

Se till att ni har tydliga policyer för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik för er egen verksamhet och era leveranskedjor. 

Analysera leveranskedjan

Börja kartlägga er leveranskedja och samla information om i vilka länder och regioner era produkter slutmonteras eller tillverkas.

Samverka och certifiera

Undersök om ni kan samarbeta med andra företag eller branschinitiativ och om det finns certifieringar eller märkningar ni kan använda. Exempel finns i Upphandlingsmyndighetens riskanalystjänst

​​​Genom att arbeta proaktivt kan ni stärka er konkurrenskraft och bidra till mer hållbara leveranskedjor.

Hållbar upphandlings logotyp

Blekinge – Dalarna – Gotland – Gävleborg – Halland - Jämtland Härjedalen – Jönköping - Kalmar – Kronoberg – Norrbotten – Skåne – 
Stockholm – Sörmland – Uppsala – Värmland – Västerbotten – Västernorrland – Västmanland - Västra Götaland - Örebro - Östergötland

bottom of page