Antibiotikaresistens är ett globalt problem. Förutom den personliga tragedin för den som drabbas ökar belastningen på hälso- och sjukvården. Överanvändning och felanvändning i kombination med att inga nya antibiotika har forskats fram sedan 1980-talet har bidragit till den situation vi ser idag. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, och grundare av ReAct, uttryckte det som att det inte längre handlar om att stoppa utvecklingen utan snarare om att hantera den.
Föreläsarna belyste att utmaningarna är stora inom både humanmedicin och veterinärmedicin och därmed kräver en global och holistisk handlingsplan. En fråga som diskuterades var vad som kommer att hända när låg- och medelinkomstländer ökar sina inkomster. Efterfrågan på protein kommer att öka vilket leder till ökad djuruppfödning och därmed ökad antibiotikaanvändning. Silvia Alonso, forskare och epidemiolog vid International Livestock Research Institute, bedriver forskning i Kenya. Hon lyfte också att problemen med antibiotikaresistens även är en hungerfråga. I Afrika kan en familj vara beroende av sina getter och grisar för att få mat. Om djuren dör på grund av antibiotikaresistens hotas de av svält.
I den efterföljande debatten lyfte Nicolai Schaaf vid Swedish Water House även upp problemen vid tillverkning av antibiotika som ytterligare bidrar till antibiotikaresistens. Han nämnde även offentlig upphandling som ett verktyg för att ställa krav på leverantörer om förbättrad rening.
