Hur upphandling kan bidra till minskade utsläpp från läkemedelsindustrin

Antibiotika används för att behandla infektioner av bakterier. En ökad användning av antibiotika, och utsläpp vid tillverkning, leder till utveckling av multiresistenta bakterier mot flertalet olika antibiotika sorter. Multiresistenta bakterier är en fara för människor, samhället och vården. Vid ökade antibiotikaresistenta bakterier blir det allt svårare att behandla bakteriella infektioner vilket kan leda till ett av de största hoten mot folkhälsan. Det är en tyst pandemi som har pågått i flera år och enligt WHO beräknas 10 miljoner människor dö årligen fram till år 2050 om förändring sker.

Under webbinariet presenterade Yayoi Lagerqvist (Swedwatch), Anil Dayakar (Gamana) och Joakim Larsson (professor i miljöfarmakologi) olika delar av arbetet som de gör. Yayoi presenterade Swedwatch nya policy paper “Towards increased transparency in the pharmaceutical supply chain” och rapporten “The Health Paradox: Environmental and human rights impacts from pharmaceutical production in India”.

Anil arbetar som chef för den indiska civilsamhälleorganisationen Gamana som är verksam i Hyderabad, Indien. I Hyderabad sker en stor del av tillverkningen av läkemedel och konsekvenserna för samhället och människorna i staden är förödande. Anil förklarade att trots 15 års medvetande av hur situationen ser ut i Hyderabad har det inte skett tillräcklig förändring än. Staden kantas av oetisk dumpning av fast och flytande avfall och det saknas öppenhet i produktionsprocessen. Tidigare publicerat på Hållbar Upphandling om läkemedelstillverkningen i Hyderabad.

Joakim presenterade vad Antimicrobial Resistance (AMR) är och hur resistenta bakterier uppstår. I slutet av sin presentation redogjorde Joakim för uppmuntrande handlingar som “consumer countries” kan anta för att förbättra situationen. Några av de centrala punkterna var:

  • Efterfråga transparens i tillverkningskedjan
  • Upphandling - använd tilldelningskriterier för exempelvis utsläppskontroll
  • Inför miljökrav i den europeiska läkemedelsregleringen (Good Manufacturing Practice) och i nationella bestämmelser

I slutet på webbinariet gav Lisa Sennström från Upphandlingsmyndigheten råd om vad en upphandlande myndighet kan göra. På UHM:s hemsida finns en riskanalystjänst som kan användas för att identifiera risker inom olika riskområden där läkemedel ingår. Inom ramen för regionernas nationella samordning har även en vägledning tagits fram för hur Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för läkemedel ska tillämpas.

Lif - Läkemedelsbranschen och de globala hållbarhetsmålen 

På eftermiddagen bjöd Lif (de forskande läkemedelsföretagen) in till en konferens för att presentera de viktigaste punkterna i sin kommande hållbarhetsstrategi och få inspel från viktiga aktörer. Här medverkade WWF, Läkemedelsverket, LOK, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Apotekförening, Svenskt Vatten samt Hållbar Upphandling och gav sina medskick. Hållbar Upphandling representerades av Anders Olsson (Västra Götalands regionen) och Pauline Göthberg och de inledde med att säga att även om regionerna står för ca 20% av det nationellt upphandlade värdet av läkemedel kan kraven som ställs vid upphandling bidra till en positiv utveckling och att uppnå Agenda 2030. Hållbar Upphandling hade tre medskick till Lifs nya strategi:

  • Krav på hållbarhet som tidigare var frivilliga att ställa blir allt mer tvingande och här nämndes förslag till skärpning av Lagen om offentlig upphandling, den kommande EU lagstiftningen för tillbörlig aktsamhet (due diligence) och att regionernas ökar sina ambitioner inom hållbar upphandling genom lanseringen av Programförklaring 2030 
  • Ett fortsatt fokus på antibiotika och AMR. Den framtagna vägledningen Regionernas tillämpning av Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för läkemedel kommer att implementeras i samtliga regioner,
  • Klimatpåverkan: Kommer att utredas i det nationella samarbetet under 2022 och blir en del av vår kommande 3-åriga handlingsplan 2023-2025.

 

Lif

Om författaren

Arkiv