Går vi tillbaka 15 år sågs frivilliga krav på företag som lösningen på vår tids stora hållbarhetsutmaningar och en tsunami av standarder, uppförandekoder och frivilliga initiativ skapades. Med facit i hand så kan man konstatera att det i alla delar inte har varit en särskilt framgångsrik strategi. Se bara på klimatfrågan och de fortsatt förekommande kränkningarna av mänskliga rättigheter i våra leveranskedjor. Men, hållbarhetskrav inom offentlig upphandling som tidigare har betraktats som såväl sekundära som frivilliga blir nu alltmer tvingande. Pendeln svänger tydligt och vi ser nu en rad mer tvingande regler komma.
Regeringen har till exempel presenterat ett förslag om skärpta hållbarhetskrav vid offentlig upphandling. Den nuvarande skrivningen om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling skärps till ska när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. Regeringen pekar ut ett antal områden som ska omfattas, bland annat klimat som alltid ska beaktas, miljö, människors hälsa, sociala och arbetsrättsliga aspekter samt djurskydd. Lagen som skulle träda i kraft 1 juli 2022 kommer sannolikt att bli försenad till nästa år.
Det andra exemplet är den revidering av krav på hållbara leveranskedjor som kansliet tillsammans med Upphandlingsmyndighete och Adda arbetar med. Revideringen syftar till att förtydliga delar i de nuvarande skrivningarna, att linjera mer med kommissionens direktiv för tillbörlig aktsamhet avseende miljö och mänskliga rättigheter och introducerar några nyheter som exempelvis krav på spårbarhet och gottgörelse som är i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECDs riktlinjer för multinationella företag.
De reviderade kraven går ut på remiss den 4 april och läggs ut på Upphandlingsmyndighetens webbsida. Kansliet uppmuntrar alla intressenter att lämna synpunkter så att vi får så bra villkor som möjligt.
